Spatserande hem från skolan idag sprang jag på en mycket ung och förvirrad tjej som med en karta i handen generat frågade efter vägen. Därmed är den nya terminen officiellt inledd. Jag pekade hjälpsamt ut rätt riktning, flinande lite igenkännande i smyg och var nöjd med att vara på andra sidan om den situationen. Ironiskt nog kontrade jag med att strax efteråt gå vilse själv. Det existerar inga genvägar i Uppsala, så är det bara.
Väl hemma möttes jag av en överraskning i brevlådan, eftersom det inte fanns någon avsändaradress och jag inte väntade mig något paket överväldigades jag naturligtvis av nyfikenhet. Inte heller inuti omslaget fanns det några ledtrådar till vem som skickat det, så nu håller jag på att krypa ur skinnet. Uppenbarligen var det någon som vet vad jag vill ha, för det fanns ett par jättefina rosa torgvantar i paketet. Jag har några misstankar gällande avsändarens identitet, men tacktack vem du än är! Och inte för att gnälla, men adressen var lite fel och eftersom att jag gärna vill ha fler överraskningar på posten borde vi å det snaraste åtgärda situationen.